Havet är vår lekplats, vår fristad och en ständig källa till förundran. Som seglare har vi ett unikt band till den marina miljön, en relation byggd på respekt och beroende. Men med denna närhet följer också ett ansvar. Jag har seglat i många år och sett hur medvetenheten kring vår miljöpåverkan har ökat, och det gläder mig. För att vi ska kunna fortsätta njuta av salta stänk och frihetskänslan i framtiden, måste vi aktivt arbeta för att minimera vårt ekologiska fotavtryck. Den här artikeln är tänkt som en guide, fylld med praktiska råd och insikter baserade på både forskning och min egen erfarenhet, för hur vi kan segla mer hållbart.
Båtens påverkan och materialval – grunden för hållbarhet
Att förstå och minimera båtens direkta miljöpåverkan är startpunkten för ett mer hållbart båtliv. Det handlar om allt från drivmedel och bottenbehandling till materialen i själva båten och dess utrustning. Genom medvetna val här kan vi göra stor skillnad.
Bränsle och framdrift – vägen mot fossilfritt
När vi pratar om båtens miljöpåverkan tänker många först på motorn. Även om segling i sig drivs av vinden, använder de flesta av oss en motor för hamnmanövrar eller när vinden sviker. Traditionella fossila bränslen bidrar till utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar. Faktum är att utsläppen från fritidsbåtar har ökat markant de senaste decennierna. Lyckligtvis finns det idag allt fler alternativ. Enligt Fossil Free Marine kan en övergång till HVO100 (en typ av fossilfri diesel) i alla dieseldrivna båtar i Sverige minska koldioxidutsläppen från fritidsbåtar med över 40%. För utombordare är alkylatbensin (en renare form av bensin) ett mycket bättre alternativ som kan minska skadliga kolväteutsläpp dramatiskt. Elbåtar blir också allt vanligare, drivna av batterier som kan laddas med förnybar energi, och tekniken utvecklas ständigt med alternativ som sol- och hybridbåtar. Jag har själv sett hur tyst och behagligt det är med eldrift, och även om räckvidden fortfarande kan vara en utmaning för långfärdsseglare, är det ett fantastiskt alternativ för kortare turer och i skärgårdsmiljö. Även vätgasdrift, som används i följebåten Chase Zero vid America’s Cup, visar på spännande framtida möjligheter med endast vattenånga som utsläpp. Chase Zero använder dessutom foilteknik (bärplan som lyfter skrovet ur vattnet vid fart), vilket minskar vattenmotståndet och därmed energiförbrukningen.
Bottenfärg – skydd utan onödiga gifter
En annan stor bov i dramat är bottenfärgen. Traditionella kopparbaserade färger, designade för att förhindra påväxt av alger och havstulpaner, läcker ständigt ut koppar och andra biocider (giftiga ämnen som motverkar påväxt) som är skadliga för marint liv. Enligt en studie från Chalmers Tekniska Högskola kan upp till 40 procent av koppartillförseln till Östersjön härledas till just bottenfärger från båtar. Studien visade också överraskande nog att biocidfria silikonbaserade färger inte bara är miljövänligare utan även mer effektiva mot påväxt i Östersjön och Skagerrak. Dessa färger skapar en extremt glatt yta som gör det svårt för organismer att fästa och är ofta fria från tillsatta PFAS-ämnen (högfluorerade ämnen som är svårnedbrytbara). Min erfarenhet är att fler och fler väljer bort de giftiga färgerna, och alternativ som skrovskyddsdukar eller regelbunden mekanisk rengöring (båttvätt) blir allt vanligare. Vissa segelsällskap, som Lerbergets Segelsällskap, har helt slutat med bottenmålning på sina klubbåtar och använder istället skrovskyddsdukar eller tvättar båtarna regelbundet.
Material och livslängd – värdet av att vårda och uppgradera
Hållbarhet handlar också om materialen i båten och dess utrustning. Nyproduktion av båtar kräver mycket resurser och energi. Att vårda sin befintliga båt, reparera och uppgradera istället för att köpa nytt – så kallad refit (att renovera och uppgradera en befintlig båt) – är ett viktigt steg mot en mer cirkulär ekonomi inom båtlivet. Mässor som Allt för Sjön lyfter nu fram just refit och begagnatmarknaden, och inför 2025 erbjuds till och med möjligheten att köpa begagnade båtar direkt på mässan. Att köpa en äldre båt och renovera den, som paret i SAIL Magazine gjorde med sin Cheoy Lee 48 från 1980, är ett fantastiskt sätt att minska sitt avtryck genom att ge en befintlig båt nytt liv. Även när det gäller segel finns det hållbarhetsaspekter att beakta. Företag som North Sails arbetar aktivt med att designa segel för lång livslängd, mäta och minska sina koldioxidutsläpp (med mål om 80% förnybar energi i tillverkningen till 2030) och forska kring återvinning och alternativa material genom bland annat livscykelanalyser.
Hållbara vanor ombord och i naturen
Vardagen ombord och vår interaktion med den marina miljön erbjuder många möjligheter att agera mer hållbart. Det handlar om de små, dagliga besluten kring avfall, hygien, mat och hur vi beter oss i naturen, som tillsammans gör stor skillnad.
Smart hantering av avfall och avlopp
En av de mest påtagliga aspekterna är avfallshantering. Att minimera skräpet börjar redan vid inköpen – välj produkter med mindre förpackningar, köp i lösvikt där det är möjligt och ta med egna kassar. Ombord gäller det att sopsortera noggrant. Allt fler marinor erbjuder källsortering, men även om möjligheten inte finns just där du är, försök att sortera och ta med avfallet till en plats där det kan tas om hand korrekt. Kasta absolut ingenting i havet som inte hör hemma där! Plast är en uppenbar syndare, men även papper och annat skräp ska tas om hand på land. Jag har upptäckt att konceptet ”zero waste”, som klimatseglaren Björn Bertoft förespråkar enligt Sveriges Radio, är fullt möjligt att sträva mot även på en båt med lite planering. Tömning av toalettankar är en annan viktig punkt. Reglerna varierar, men grundprincipen bör alltid vara att tömma långt ut till havs, aldrig i hamnar, ankarvikar eller nära kusten. I vissa länder, som Turkiet, krävs bevis på att man använt tömningsstationer, enligt information från Yachting.com. Använd alltid tömningsstationer där de finns tillgängliga.
Medvetna val för mat och hygien
Tänk också på vad du spolar ut via dusch och disk. Många vanliga tvålar, schampon och diskmedel innehåller ämnen som är skadliga för vattenlevande organismer. Välj biologiskt nedbrytbara och fosfatfria alternativ. Detsamma gäller solkräm – mycket av den hamnar i vattnet och kan skada känsliga marina miljöer som korallrev. Använd UV-skyddande kläder för att minska behovet av solkräm. Matsvinn är ett annat område där vi kan bli bättre. Planera dina måltider och inköp noggrant för att undvika att behöva slänga mat. Försök att handla lokalt producerade varor när det är möjligt för att minska transportsträckorna. Enligt min erfarenhet är det också en trevlig del av seglingsupplevelsen att upptäcka lokala marknader och specialiteter i hamnarna man besöker. För den som vill ta hållbarheten ett steg längre kan en solugn, som nämns av Sveriges Radio, vara ett spännande alternativ för matlagning ombord, vilket minskar behovet av gasol eller andra bränslen.
Visa hänsyn till marina ekosystem
Som seglare är vi gäster i havets värld. Att visa respekt för de marina ekosystemen är grundläggande för en hållbar segling. Detta innebär att vara medveten om hur våra handlingar påverkar miljön under ytan och de djur som lever där. Friska ekosystem är avgörande, inte bara för den biologiska mångfalden utan också för vår egen möjlighet att fortsätta njuta av segling, fiske och bad. BoatUS Foundation belyser vikten av att förstå hur allt hänger ihop – från sjögräsängar som fungerar som barnkammare för fisk till korallrevens komplexa samhällen.
Ankring och skydd av känsliga bottnar
Var du väljer att ankra spelar roll. Undvik att ankra i känsliga områden som sjögräsängar eller korallrev. Ankaret och kättingen kan orsaka stor skada på dessa livsviktiga habitat. Använd anvisade bojar där det är möjligt, eller välj ankarplatser med sand- eller lerbotten. Tänk också på att inte störa djurlivet. Håll avstånd till fågelkolonier och sälskyddsområden, och kör sakta i områden där det finns risk för kollision med marina däggdjur.
Förhindra invasiva arter och fiska ansvarsfullt
En annan viktig aspekt är att förhindra spridningen av invasiva arter. Dessa främmande växter och djur kan tränga undan inhemska arter och rubba balansen i ekosystemet. De kan fastna på båtskrov, i kylvattenintag eller på utrustning. Rengör båten och utrustningen noggrant, särskilt om du flyttar båten mellan olika vattenområden (t.ex. mellan salt- och sötvatten, eller mellan olika hav). Om du fiskar från båten, gör det på ett ansvarsfullt sätt. Följ gällande fiskeregler, använd selektiva redskap och undvik att fiska hotade arter. Praktisera ’catch and release’ på rätt sätt om du inte tänker behålla fisken, för att minimera skadorna på den.
Framtiden för hållbar segling – innovation och engagemang
Utvecklingen mot en mer hållbar segling går snabbt, driven av både teknisk innovation och ett ökat engagemang från organisationer och enskilda seglare. Vi ser spännande framsteg inom framdriftssystem, material och hur vi genomför evenemang.
Innovationer som driver utvecklingen
Elbåtar blir, som nämnts, allt vanligare och mer kapabla, vilket The Portugal News beskriver som en tydlig trend mot en hållbarare framtid för segling. Solenergi integreras på allt fler sätt, inte bara för att ladda batterier utan även som primär drivkälla på vissa båtar, till och med på lyxiga trimaraner designade för jordomsegling av företag som Pi Super Yachts. Tekniker som solcellsdrivna båtar, hybridlösningar och till och med flytande solcellsöar utvecklas kontinuerligt. Vätgasbränsleceller, som i den foilande följebåten Chase Zero, pekar mot en framtid med nollutsläpp även för snabbare båtar.
Tävlingar och evenemang visar vägen
Stora seglingsevenemang har en unik möjlighet att driva på utvecklingen och inspirera. The Ocean Race har satt ambitiösa mål för att minska sina utsläpp (med 75% under 2023 års race), använda förnybar energi, minimera plast och främja cirkulära lösningar, som världens första cirkulära eventflagga. De är certifierade enligt ISO 20121 (en internationell standard för hållbara evenemang) och arbetar mot FN:s hållbarhetsmål (SDGs). Ett annat banbrytande exempel är SailGP med sin ’Impact League’, där teamen tävlar och poängsätts baserat på sina hållbarhetsinsatser inom områden som ren energi, avfallshantering och grön teknik. Detta visar att hållbarhet kan vara en integrerad del av sporten och till och med en konkurrensfördel. Även mindre initiativ, som Gefle Segel Sällskaps ’No Emission Race’, bidrar till att öka medvetenheten och främja utsläppsfri segling lokalt.
Organisationer och klubbar engagerar sig
Internationella organisationer som World Sailing spelar en viktig roll genom att utveckla miljöprogram, öka medvetenheten och stödja utvecklingen av hållbara arenor. De deltar även i projekt som BENCHES för att främja hållbarhet inom idrott genom utbildning. Men engagemanget finns också på lokal nivå. Många segelklubbar arbetar aktivt med miljöfrågor, implementerar miljöpolicys, utbildar medlemmar och investerar i miljövänligare teknik. Lerbergets Segelsällskap är ett utmärkt exempel med sin användning av alkylatbensin, eldrivna följebåtar, utfasning av engångsplast och fokus på utbildning och återbruk. Detta gräsrotsengagemang är avgörande för att skapa en bred förändring.
Din kompasskurs mot ett hållbarare båtliv
Att segla hållbart handlar inte om att göra avkall på glädjen och friheten, tvärtom. Det handlar om att fördjupa relationen till havet genom att visa det den respekt det förtjänar. Varje val vi gör, från vilken bottenfärg vi väljer till hur vi hanterar vårt skräp och vilka produkter vi använder ombord, har betydelse. Enligt min erfarenhet är det ofta de små, genomtänkta förändringarna i vardagen till sjöss som sammantaget får störst effekt. Det handlar om att vara nyfiken, att lära sig mer och att våga prova nya lösningar. Kanske är det dags att testa en silikonbaserad bottenfärg nästa gång? Eller att installera en solpanel för att minska motoranvändningen? Eller helt enkelt att bli ännu bättre på att minimera avfallet ombord? Vi är alla en del av den marina miljön när vi är ute på sjön. Låt oss tillsammans se till att vi lämnar ett så litet avtryck som möjligt, så att vi och kommande generationer kan fortsätta att hissa segel och känna vindens kraft i harmoni med ett friskt och levande hav. Det är den finaste gåvan vi kan ge tillbaka till den natur som ger oss så mycket.